Karaokebilder!

Nu äntligen har jag fått tag i bilder, som jag fått förminska betydligt för att bli njutbara så här på bloggen. Jag vet inte om ni tycker att det är så roligt att vänta på att en bild på 2.5 mb skall ladda färdigt, så därför är bilderna på behändiga 32 kb stycket numera.

Finalen

Killen längst till vänster sjöng "Leende guldbruna ögon", jag står i mitten i den mörkblå t-shirten och bredvid mig "Marvellous Mats". Här tror jag att vi väntar på resultatet.

Här framför jag "Just a gigolo/I ain´t got nobody" första gången.

Vinnaren har precis presenterats. Kom igen nu, nog brukar man se lite gladare ut när man vunnit karaoketävlingar? Bättre kan du!

Sådärja, nu börjar det likna något!

Naturligtvis skulle vinnarlåten sjungas en gång till. Det som hänger runt halsen och ser ut som en medalj, är ett par tofflor som det står "Koskenkorva" på. Jag vet inte om jag någonsin kommer att använda dem...

Och slutligen - den obligatoriska vinnarposen.

Tack B.O. som tog med sig kameran och alla andra som plåtade.

Har du blåsor under fötterna?

Det måste du väl ha om du har dansat på Östersjöns hetaste dansgolv... Ska sanningen fram så dansade jag inte ett dugg. Resan med Cinderella gick faktiskt riktigt bra, över förväntan. Det var en härlig blandning av människor som gav sig av, men jag kan garantera att ingen kände sig utanför. Hytterna gick lätt att hitta till, schyssta priser i tax-free och buffén senare på kvällen smakade ljuvligt. En sång i karaokebaren och sedan var klockan 22.30 och jag gick och la mig, till mina arbetskamraters stora förtret. Vi får väl se imorgon då, vid frukosten - vem som känner sig utvilad, tänkte jag för mig själv. Karaokeuppvisningar har jag god anledning att återkomma till.
Morgonen därpå så var det alltså frukost 07.30 och jag var pigg som en lärka. Arbetskamraterna började också fyllas på allteftersom. Jag trodde det skulle vara betydligt färre som orkade upp, så det var en positiv överraskning. Jag hade bestämt mig för att äta ganska mycket och långsamt. Sagt och gjort - nästan 1 ½ timme senare går jag ut från frukostbuffén. Min tanke var att inte äta något mer innan vi kom hem klockan 19.15. Jag lyckades nästan. Bussen stannade i Surahammar och jag klämde en kokt med bröd.
Åter till karaokeuppvisningen. Kvällen före får ses som en liten uppvärmning, för nu skulle det bli tävling. Klockan 12.30 var det dags och jag gick dit och satte mig för att studera urvalet av låtar. Det såg riktigt knapert ut, måste jag säga. Något dansbandsfan är jag inte, så "Leende guldbruna ögon" gick fetbort. Likaså Carolas "Främling". Däremot hajade jag till när jag kom till bokstaven J - där hittade jag "Just a gigolo/I ain´t got nobody" med David Lee Roth. Den låten kan jag leka med, tänkte jag. Det gick riktigt bra och vid finaldags var det jag, en kille från Falun som bidrog med sina "Leende guldbruna" och en kille som kallade sig Marvellous Mats som sjöng "Det blir alltid värre framåt natten". Nu skulle bidragen framföras en gång till och nu blev det allvar. När alla hade sjungit skulle en db-mätare mäta de mest högljudda bifallet. När jag presenterades slog det fullständigt lock för öronen - jag trodde inte det var sant. UV-nålen måste ha gått runt flera varv... Hur det gick? Jag vann! Kan ni tänka er! Bildbevis från båten kommer upp senare.

Länk

Davids version av låten

Nya bloggen

Något har hänt med den gamla bloggsidan, vad vet jag inte. Jag kommer inte åt den, när jag försöker logga in. Då börjar jag på ny kula. Ni som vill titta på mina gamla bloggar kan kika här:
Min gamla blogg

Rumänienresan


Imorgon sviker jag svenska folket och sitter inte och häckar framför teven inför finalen i ESC. Jag skall åka på Ålandsresa. Ni vet - bussresa, köa i terminalen några timmar, handla lite i tax-free, buffé, sova en stund (jo, jag gör faktiskt det!), frukostbuffé och till sist oändlig väntan till ankomsten till Stockholm. Trots att man - som ni ser - kan programmet utantill, så är det ett väldigt trevligt avbrott från vardagen.

Länktips

Världens 25 sorgsnaste låtar

Mina bidrag med kommentarer

Tom Waits "Invitation to the blues" En oerhört vacker och sorgsen ballad som är så innerlig som bara Tom Waits kan vara när han sjunger.

"Nature boy" Jag vet inte vem som sjunger den i filmen "Moulin Rouge", men det är en tidlös gråtlåt - och vilka minnesvärda citat: "The greatest thing, you´ll ever learn, is just to love and give love in return"

"The fool on the hill" Singers Unlimited Ett vokalarr som är så otroligt fulländat och vackert att det skär i kroppen. Så pass vackert att den tyske skivproducenten Hans Georg Brunner Schwer gav dem skivkontrakt på stående fot efter att ha hört deras demo en enda gång.

Bibelord

Brukar jag slänga in då och då. Som utgångspunkt säger jag 1 gång i veckan, men för att slippa alla tjatiga mail om att "nu måste du uppdatera bloggen" så skriver jag varken "Dagens" eller "Veckans" Bibelord.

Bibelns inflytande på populärmusiken

Är faktiskt större än man tror. Mitt första exempel är Boney M. Kommer ni ihåg gamla discorökaren "Rivers of Babylon"? Låt mig friska upp minnet med ett textutdrag:

"By the rivers of Babylon, where we sat down
yeah, we wept, when we remembered Zion.
When the wicked carried us away in captivity
Required from us a song
Now how shall we sing the lord's song in a strange land?"

Över till Bibeln. I Psalm 137 står att läsa, från första versen:

"Vid Babylons floder satt vi och grät
när vi tänkte på Sion.
De som höll oss fångna bad oss att sjunga,
de som släpat bort oss bad om glada visor.
"Sjung för oss en sång från Sion"
Men hur kunde vi sjunga Herrens sånger i ett främmande land?"

Kommentarer är överflödiga. Kompositören Frank Farian vet var han ska hämta textinspiration som står sig genom alla tider.

Exempel 2 är en gospelsång som Delta Rhythm Boys sjöng in på 40-talet. Eftersom det är en gospel så är det kanske inte lika uppseendeväckande som när Boney M citerar Psaltaren. Men populär blev den. Den heter "Dem bones" och texten går:

"Dem bones, dem bones, dem dry bones
dem bones, dem bones, dem dry bones
dem bones, dem bones, dem dry bones
now hear the word of the lord.
The foot bones connected to the heal bone..."

O.s.v. ända upp till skallbenet. Låt oss gå till Hesekiel i de förtorkade benens dal:

Hesekiel 37:5 "Han sade: Profetera och säg till dessa ben: "Förtorkade ben, hör Herrens ord!"

Hesekiel 37:7 "Jag profeterade som jag hade blivit befalld. Medan jag profeterade hördes ett rasslande - det var ben som sattes till ben och fogades samman."

Som ni ser - kompositörer har genom alla tider använt Bibeln för textinspiration.